Stoooor

Ja magen den växer o växer 😱

(null)


Trött tungt

Idag har jag en riktigt off-dag. "Allt" har gått emot mig på jobbet. Jag är tröttare än vanligt o vill bara ha glass o godis. 

Har börjat räkna ner oxå, men veckorna går så sjukt långsamt. Ska jobba 5 veckor och 4 dagar till. Det känns så lååångt. Idag vill jag bara krypa ner i sängen. Som sagt sötsuget är enormt, men mantrat funkar bättre än förväntat. Vill inte föda 5-kilos-bäbis. Vill inte föda 5-kilos-bäbis. Dock blir jag grinig o sur 😋

(null)

Ska redan nu börja fundera på vilka godispåsar jag ska ha med mig till förlossningen/BB. Choklad, tuttifrutti, mnms (får man ha med sig nötter? 🤨) Det är jag såååå värd då 😁 Kan väl tillägga att jag inte fått i mig nåt ätbart på någon förlossning tidigare, utan allt har sparats till BB 😁

Med Oskar tog jag ut 4 veckors semester innan BF. Med Elin var jag helt ledig två veckor före BF och ledig två onsdagar innan dess, men så kom hon ju redan i vecka 39. Så det blev inte så mycket ledigt. Man kanske skulle trappa ner lite mer än de där tre veckorna som jag planerat just nu. 

Besök nummer 3

Idag var det dags för besök nummer 3:3 hos barnmorskan. Huvudpunkten på schemat var glukosbelastning. Dvs se om jag har graviddiabetes eftersom Oskar vägde så mycket när han föddes. Blodsocker på fastande mage var finfina 4,4 resp 4,7. Sedan var det dags för att dricka 2dl sockerlösning. Var inställd på att det skulle vara jättesött o sliskigt, men det var inte så farligt. Klart att det var sött o sista slurken tog en stund att få ner, men hade som sagt förväntat mig mycket värre. Sen var det bara att vänta två timmar innan det var dags för nytt stick igen. Då låg jag på 7,5 och 7,7. Låg man under 10 så var det ingen risk för diabetes.
 
Sedan togs det även ett immunitetsprov, för att se om det finns några antikroppar mot fostret. Det var nytt från i år. Resultatet får jag reda på vid nästa besök. Hade gått upp 1,5kg sedan förra besöket oxå. SF-måttet hade ökat givetvis, barnmorskans kommentar var "ja du är stor, men det är så olika hur man bär barn". Dock ligger jag fortfarande över normalkurvan, men under den övre, precis som förra besöket. Så allt verkade normalt. Är ändå nojjig att ungen ska bli för stor.
 
Fick träffa ytterligare en ny barnmorska idag, då hon jag är inskriven hos ska fasas ut. Gillar inte hon jag är inskriven hos, så det gör inte så mycket. Frågade iaf om det fanns någon info om resterna från tvillingen, men det fanns inte. Den nya barnmorskan skrev iaf upp i sin bok att hon skulle ta på sig det och ringa när de kollat upp det. Har ju väntat i fyra veckor på att få någon information, så jag blev lite besviken.

Trångt

Nu börjar det bli trångt inne i min mage. Bebben kan vara riktigt hårdhänt ibland oxå 💪🏻

Fattar inte att jag ska stå ut i tio eller rättare sagt elva veckor till. Ungen trycker liksom redan på, på revbenen o jag tycker bäst om att ligga ner. Ska jobba 8 veckor till (om det kommer gå). 

(null)


Kalas men ingen svarar

Har jag gått och blivit gammaldags? I tisdags i förra veckan lämnade vi inbjudningar till varenda unge på Oskars dagis. Hade satt osa till idag, men det är bara EN som hört av sig. En av elva, ja de är inte fler barn just nu. 

Har man inte kalas längre? O varför hör man inte av sig. Lämnade mitt mobilnummer, så det är bara att skriva ett sms o säga att man inte kan komma eller att man kan komma. Hur jävla svårt kan det vara!

Aja, dagen är inte slut än. Det kanske är några som hör av sig under kvällen. Tänk om det är fler som dyker upp än den stackaren som tackat ja? Funderar på att ha kalaset hemma istället, då kan de stå där på Emaus med låååång näsa. För nu har jag ju numret till den som hört av sig....

Oskar har iaf planerat detta sedan mars, vilka han ville bjuda osv. Vet inte riktigt hur jag ska säga att det bara är en som ville/kunde komma på hans kalas. Han har ju sett hur det varit på Elins kalas o förväntar sig detsamma kan jag tänka mig. 

O Elin kommer inte få ha något kalas i år har vi sagt. Bäbis kan ju komma när som helst, så vi har mutat med att hon får bjuda med sig 2-3 kompisar på bio o mat på McD istället. 

Adjö bygelbh

I helgen insåg jag att magen blivit så stor att det inte går att ha bygelbh längre. Bygeln hamnar liksom i kläm mellan bröst o magen o det gör ont. 

Det var bara ner i lådan o leta reda på mina gamla amningsbh. O de var gamla. Vissa har typ tappat stunsen helt o gör liksom ingen nytta. Jag som trodde jag shoppat färdigt 💸💸💸

Shoppat till bäbis

Denna veckan har jag shoppat o shoppat till bäbisen. Det mesta begagnat dock eller på superrea, så helt ruinerad har jag inte blivit. 

Började i lördags med kläder till bäbis på barnloppisen i stan. Hittade även världens finaste Pomp-de-lux klänning till Elin för ynka 50kr, så den fick oxå åka med. 

Sedan fick ett gäng Halvan-böcker, en hästbok och en Lassa-Maja bok följa med hem oxå. Lasse-Maja läser Elin ju ut på en kväll, så tänkte hästboken skulle vara lite mer att bita i. O det var det, den tog hela TRE kvällar för henne att läsa ut. Det var den längsta bok hon någonsin läst 😂 När hon väl börjat läsa en bok, så är hon svårstoppad. 

Sedan har en Baby-wrap till babyskyddet kommit hem med. En gravid/bärjacka ligger o väntar på mig på Jacobs. 

(null)

(null)

(null)


Igår kom en annons på en Leander-vagga ut på Facebook med till vrakpris. Så den köpte jag igår då jag suktat efter en sådan sedan Oskar var bäbis, men tyckt att priset varit lite väl saftigt. Vill inte ha stora spjälsängen framme till bäbis, den tar alldeles för stor plats. Så det här blir perfekt med en vagga både uppe o nere. 

På Facebook har jag även hittat en sovpöl och en mjuklift. Oxå till vrakpris som jag ska hämta på fredag. O en Stokke Newborn som kommer vilken dag som helst. 

Det är så skönt att få bockat av lite prylar. Nu är det nästan bara vagn o babyskydd kvar (av det som behövs den första tiden). Babygym o lite sånt kan vänta. Tomten kanske kommer med det till bäbisen 😇

Bilder kommer


Besatt

Jag har blivit helt besatt av alla prylar som vi "måste" ha. Sitter med telefonen i handen jämt o surfar, jämför, kollar priser, blocket, säljgrupper på Facebook, marketplace mfl. 

Allt jag vill ha kostar ju självklart en massa pengar, trots att jag letar begagnat. Sedan får jag beslutsångest, vilken vagn ska vi ha, vad får den kosta, vilken jacka ska jag köpa, vad får den kosta osv osv. Samtidigt som det definitivt är sista barnet så vill man ju "unna sig" allt det man missat med de två andra. 

Just nu vill jag bara köpa allt, så jag kan släppa allt sedan. Men kan jag verkligen köpa allt nu? Risken att det inte går så bra är ju fortfarande stor. Är ju bara i vecka 25. 

Det är sjukt jobbigt. Att vilka en massa o sedan bara bli förvirrad o få beslutsångest 😩

Puss o kram från velpottan


Första sparken på utsidan

Idag gick jag in i vecka 21, hälften gjort. Känns konstigt eftersom jag förnekade att jag var gravid typ fram till vecka 16. 

Det var världens liv där inne i magen idag, så jag testade att lägga handen löst o försiktigt på utsidan. O helt plötsligt kom den, en rejäl spark. Väckte Micke o bad om hans hand. Inte helt otippat lade han handen på magen lite för hårt. Det gillar inte bäbisen alls. Han lättade då på handen, men flyttade på den precis när bäbisen sparkade. Sedan snurrade bäbisen runt o tillfället var förbi. 

Rutinultraljud

Strax innan vi for iväg på semester var det dags för rutinultraljud (12/7). Allt såg fortfarande finfint ut och den tomma hinnsäcken fanns kvar, även den lite större. Så det är inte konstigt att jag är stor. Har ju liksom plats för två barn därinne, men det är bara en. 

(null)

Stör mig väldigt på den tomma hinnsäcken. Finns det en till där inne ändå? Hur länge kommer den finnas kvar? Kommer jag bli större än vanligt eftersom den tomma hinnsäcken oxå växer? Kommer den ta plats för barnet? Kommer den komma ut på förlossningen? Eller behövs det en särskild åtgärd?

Ställde några av frågorna när vi var där, men enda svaret jag fick var att det är ovanligt. Den brukar ha försvunnit så här dags. Men varför gör den inte det då?

Förresten var hela RUL en ren cirkus. När vi blev uppropade så var det en gammal gubbe som var kvinnoläkare som stod där. Han berättade att han var där för att hjälpa till, att han vanligtvis inte brukar göra sådant här. 

En barnmorska hjälper honom att få igång rätt program på datorn. Och han tar gelen, som är på väg att ta slut, och riktar in sig på min mage. Det blir värsta ketchupprutten och får gel lite överallt, iskallt. 

Han börjar göra mätningarna och vi får bara se genomskärningar av bäbisen. Ingen profil eller något annat. En ren medicinsk undersökning. Han slarvar bort sin penna, jag får berätta för honom vart han lagt den och han skriver upp måtten på pappret på britsen. 

Eftersom han inte kan genomföra hela undersökningen själv, vilket han klargjort från början, hämtar han en barnmorska. O när barnmorskan från KUB-testet dyker upp drar jag en lättnadens suck. 

Hon börjar snurra runt på min mage, tittar på hjärta o allt sånt där. Helt plötsligt säger hon, men det är ju ni, hon kände igen oss från KUB-testet eftersom hon såg två hinnsäckar. Jag frågar då om vi kan få lite bilder, hon vrider snabbt om o lyckas få ut två jättefina profilbilder. Man kan typ säga att hon gjorde om hela undersökningen på 5 min. Vad gubben gjorde där överhuvudtaget är fortfarande en gåta. 

KUB-test

4:e juni drog jag o Micke till NÄL för att göra ultraljudsdelen av KUB-testet. Det såg finfint ut, nackspalten var bara 1.3mm, är den större än 3 mm brukar det vara någon form av kromosomavvikelse. Värdena jag fick var 1/2000 och 1/20000, så risken var väldigt låg. 

Här ser ni första bilderna. 
(null)



Ont i mammahjärtat

Häromdagen gjorde jag ett fotbad o pysslade om mina fötter. Avslutade det hela med att måla tånaglarna i en svag rosa nyans. 

Dagen efter lade Oskar märke till det o ville måla sina naglar oxå. Han valde Frost-blå och ett med guldglitter. Varannan skulle han ha. O så skulle han ha strumpor på sig, så ingen på dagis skulle se att han målat naglarna. För han ville inte bli retad. Då gjorde det ont i mamma-hjärtat, att så små barn ens ska behöva tänka så. 

Besök 2 hos bm

Idag var det dags för besök nr 2 hos barnmorskan. Vi började med att ta massa prover. 5 rör tog hon. De vanliga hiv, blodgrupp mm, men även inför kub-testet. 

De hade även någon ny grej att sätta på rören, så de kan ta blod från röret till socker o hb istället för det där hemska sticket i fingret. Blir hellre stucken i armen än i fingret. 

Hb låg på finfina 128 och sockret på 4,8 ca en o en halv timma efter frukost. Vikten var oförändrad, vilket jag tycker är skönt. Bm skyllde på magsjukan. 

Fick även reda på att kub-testet ska ske på måndag, så då får vi reda på oddsen för vissa kromosomavvikelser och även hur många det är där inne. 

Jag som knappt känner mig gravid tvivlar på att det faktiskt är någon därinne. Lite öm i brösten o en jättemage bara. Micke hävdar att jag är mer trött än vanligt, men känner inget jättebehov av att sova dagtid. 

På lördag ska jag ta mig igenom dirtrace utan att säga något till någon. Hur nu det ska gå till. Trots att jag faktiskt tränar så har jag noll o ingen kondis, skitläskigt är det. Flåset försvann liksom så fort jag såg strecket på stickan. 

Barnmorskan hintade lite idag om att det faktiskt kan vara flera där inne, dels har jag anlag för det, dels för att man släpper fler ägg ju äldre man blir. 


Gravid fortfarande?

Jag börjar återigen starkt tvivla på att jag faktiskt är gravid. Ok brösten värker fortfarande o enligt Micke sover jag mer än vanligt. Men det är allt. Varför har inte magen ballat ur och vart är huvudvärken? Micke försöker vara stöttande och säger att denna gången lever du mer hälsosamt och sover mer. Iaf sena kvällar o nätter. 

Just det magen växer oxå. Jag med min framåtlutande livmoder kan snart inte dölja situationen längre. Micke börjar återigen fundera på tvillingar, men jag hävdar att det är EN Oskar till därinne. Med han hade jag mammabyxor redan från vecka 14. Så jag funderar på hur jag kommer se på rundirtrace? 😱



Gah

Idag vill jag inte ha barnet. Allt är skit, har inget tålamod alls. Har tom googlat abort. Micke har sovit på soffan inatt för att jag är så "frånvarande", dvs somnar tidigt och hinner liksom inte tänka ordet sex innan jag slocknar fullständigt. 

Innan missfallet var jag hur glad som helst över att vara gravid. Såg så fram emot detta och blev riktigt ledsen när missfallet kom. 

Nu när jag blivit gravid igen, så kände jag inte riktigt samma glädje, utan var lite mer återhållsam. Tänk om det händer igen.  Idag gick jag in i vecka sju och är bara deprimerad, vill inte alls ha ett barn till och nästan hoppas på ett missfall igen. Hur fan kunde det bli så här?


Om

Min profilbild

RSS 2.0