Status

Hos familjen influensa är läget följande:
 
Elin är väl den som är piggast just. Dock har hon fortfarande förhöjd kroppstemperatur, äter inte riktigt och orkar inte riktigt med som vanligt. Däremot börjar hon bli rastlös av att vara hemma med två sjuka föräldrar. För att råda lite bot på hennes rastlöshet lovade jag henne att vi skulle åka och köpa nya tuschpennor igår (de hon har hade redan torkat). behövde ändå åka till apoteket. Så det var bara att rycka upp sig o åka.
 
Micke säger att han har feber o mår dåligt, men har ändå svårt att slita sig från jobbdatorn. Försöker övertala honom att det är bättre att vila o att man blir friskare fortare då. Men han är dessutom för rastlös för att vila o inse sitt eget bästa.
 
Jag är en sorglig histora. Eftersom jag är gravid får jag inte ta några bra mediciner överhuvudtaget och blir inte kvitt skiten. Visserligen är febern borta sen två dagar, men det är allt. Just nu sitter jag o väntar på att jag ska få bihåleinflammation. Får inte ut det sega snoret. På apoteket igår rekomenderade de vanlig nässpray o idag när jag ringde o pratade med vårdcentralen så tyckte de att jag skulle prata med de på apoteket. Det är härligt detta.
 
Idag är iaf sista dagen jag får vara hemma så imorrn blir det jobb igen. Alternativet antar jag är att vabba med Elin, men eftersom vi ändå ska på ultraljud imorrn så ska jag ju till Thn. Dagis är inte aktuellt för Elin, orken finns inte där än, så är det någon som kan umgås lite med Elin medan vi är på ultraljudet så vore det bra. Barn är nämligen inte välkomna dit. Fast å andra sidan så tror jag inte det skulle vara några problem. Bara att parkera henne på en stol med en telefon o bussen (=youtube) så kan hon sitta så en stund. I värsta fall får jag åka dit ensam....
 
Enligt 1177 så smittar influensan som mest innan man vet om att man har den o sedan 5 dagar efter utbrottet. Så varken Elin o jag smittar längre, det är väl precis på gränsen för Micke.

Dumt

Jag har många många många gånger redan sagt att jag aldrig mer tänker bli gravid. Om allt går väl den här gången vill säga.

Emellanåt buffar bäbisen gött därinne i magen, så livstecken får vi lite då o då.

Men iaf, påminn mig då (om jag trots allt skulle bli gravid igen) att det kan vara bra att vaccinera sig mot influensa. Bm sa att jag fortfarande hade 70% skydd mot svinet eftersom jag vaccinerade mig 2009. Så jag reflekterade inte så mkt efter det. Innan hade jag funderingar på vaccination mot säsongsinfluensan, men släppte det då. Dumt. Även lätt att vara efterklok.

Nu har jag precis avverkat högsta febertoppen hittills på de här 5 dagarna. Tänkte att det skulle börja lugna sig lite nu, men icke. Hittills har jag haft en underbar sambo som skött allt här hemma o pysslat om oss sjuklingar. Nu knorrar han över att han är hostig. Så snart ligger vi väl alla tre....o på fredag är det dags för ultraljud. Får väl snart skjuta på det oxå...suck!! Det går bra nu...


Influensan

Har kommit på besök till oss. För min del började det i onsdags redan, kände dock bara att det var något på g. På torsdagen kom ömheten i kroppen o på kvällen var jag helt utslagen.

I fredags låg jag hela dagen o inatt släppte äntligen värken. Vilken jag hittills tyckt varit värst. Däremot svor jag högt o innerligt (inombords så ingen skulle höra) när Elins näsa började rinna igår. Mkt riktigt började hon knorra inatt o imorse hade hon oxå feber.

Hon ville inte ens äta frukost, men efter en dos Alvedon var hon piggare o kunde äta både båtsmörgås med leverpastej och gröt.

Just nu när Micke är o spelar match måste jag erkänna att hon är piggast av oss. Hon är så snäll o hämtar vatten o lånar ut Kissen till hennes stackars jättesjuka mamma.

Baby o Barn mässan lär knappast få ett besök av oss detta år heller. Jag är såååå ledsen för det. Något som man sett fram emot så länge o så blir det inget. Först allt strul med magen, sedan kom migränen o nu när man börjar komma på fötter igen så detta skit. Mässan var iaf en liten ljuspunkt, men som även den har släckts....


Sova

Jag: Vart ska bäbisen sova sen när den kommer, nu när du sover i spjälsängen?
Elin: Spjälsängen!
Jag: Vart ska du sova då?
Elin: I mitten!
Jag: Mitten på vaddå?
Elin: Mammas o pappas säng....

Man kan väl säga att det var inte riktigt det svaret jag hade hoppats på....


Fint ska det vara

Med alla halsband, armband, ringar o diadem hon har. Dock konstaterade hon att det var svårt att dansa med alla grejer på så hon behöll en av varje.


Snart halvvägs

Eller snart o snart. Allt är relativt. Procentuellt sett är det ju snart (7,5%), men om man räknar veckor (3) eller framförallt dagar (21) så känns det som om halvvägs är långt borta....sedan är det ännu längre till augusti, men det kan vi ta en annan gång.

Just nu ser jag fram emot helgens baby&barnmässa i Gbg. Funderingar jag har om den är: ska jag o mitt huvud orka? Ska vi ta med vagn till Elin o knö bland allt folk, lr ska hon få gå själv (tror det blir tufft för henne), lr ska vi ta henne på ryggen i bärsjalen vilket hon inte gillar...?

Nästa höjdpunkt är nästa fredag då det är dags för ultraljud. Sedan är det just nu slut på ljuspunkter...utan vardagen rullar på. Jobba, hämta Elin, laga mat, äta, sova, lägga Elin. Lite vuxentid förhoppningsvis, sedan sova igen...ändå är jag supertrött.


Att jämföra

Ja, jag vet att det är dumt att jämföra, men det är min natur. Att jämföra och analysera. Det har jag nu applicerat på min graviditet.

Allt är mycket värre denna gång. Har en trötthet som heter duga o somnar varje kväll så fort jag sätter mig i soffan.

För att jag inte skulle somna igår medan Elin tittar på Bolibompa så övertalade jag henne att leka med mig istället. Blev en av mina favoritlekar, picknick på vardagsrumsgolvet. Man behöver liksom inte göra så mkt själv utan bara vara där o engagera sig. Dock slutade det med att Elin var pappa, jag var mamma o vi hade fyra barn som var med på picknicken.

Sedan har vi migränen. Sedan jag började med akupunktur har det blivit mkt bättre, men jag har nog redan passerat antalet sjukdagar som jag hade under hela förra graviditeten.

Sedan att Elin fortfarande drömmer mardrömmar o vill bara sova i vår säng gör saken inte bättre. Vet inte när hon sov i sitt rum senast. Vi som aldrig haft några större problem med hennes sömn tidigare har drabbats nu.

Hon slutade med napp en vecka innan jul o det har gått bra. Inte frågat efter nappen en enda gång. Efter en vecka utan napp kom mardrömmarna o vi har sovit kasst sedan dess. Hon har ju Kissen som hon fortfarande snuttar på, så helt utan trygghet har hon inte varit. För att vi ska få sova någorlunda bra har vi tagit fram spjälsängen, tagit bort ena långsidan o placerat den ijämte vår säng. Där försöker vi få henne att sova så mkt som möjligt. Men det är svårt, man orkar inte längre kämpa emot henne. Våra fajter slutar med att antingen hon lr jag gråter för att både ork o tålamod är slut.

Aja, åter till jämförelsen. Redan i vecka 16, som jag idag passerade, kände jag livmodern i höjd med naveln. Samma höjd hade jag i vecka 20 sist. Alltså ligger jag fyra veckor före sist gång. Bara en sån sak gör mina misstankar om tvillingar ännu större. Om två veckor får vi iaf svar på tal, då är det nämligen dags för ultraljud.


Stava

Idag när vi hade besök så lektes det med Elins magnetbokstäver. Det skulle stavas namn.

Elin som numera känner igen alla bokstäver i sitt namn plockade ut de o satte upp på kylskåpet....baklänges.

Det är ofta som hon "läser" baklänges. Hon gör alltid det med siffror, på febertermometern, nummerlappar osv. Har vi tex nummer 73 i någon kö säger hon 3 o 7 istället för 7 o 3. Det är ju så både norrmän, danskar o tyskar säger. Är det vi i Sverige som egentligen är dumma o kastat om ordningen....?


Pust o stön

Jaha, vilken ände ska jag nu börja i? Idag har jag varit hemma från jobbet pga hemsk migrän igen. Värsta hittills. Sedan att Elin drömt nya mardrömmar igen o har svårt för att sova gör inte saken bättre. Var iaf hos sjukgymnasten imorse o ska på torsdag inleda behandling med akupunktur.

Jag tror dock att ett enkelt sätt hade varit att sjukskriva mig på morgnarna i ett par veckor så man får sova ostört en liten stund. Men se det tyckte läkaren inte var någon bra ide utan letade intensivt efter något piller. Han har fortfarande inte hört av sig (vilket han lovade) efter fyra dagar, så jag antar att han inte hittat nåt.

Sitter just nu o längtar o bläddrar i HM-katalogen, vill ha sol, värme o sommar. Gärna lite nya kläder, men se där tar det stopp o man landar i den grå vardagen igen.

Mina favvo-byxor (som jag för övrigt har fyra par av) har jag inte kunnat ha på tre veckor. De har helt enkelt börjat bli för tajta. Så just nu är det mina baggy jeans som gäller. Det börjar bli tråkigt. Sedan börjar tröjorna bli lite korta. Brösten har blivit enorma o hotar att hoppa ur behån emellanåt o magen växer. Känslan av att köpa nya kläder är oerhörd just nu.

Dock känns det lite tidigt att dra på sig mammakläder. Gillar inte detta mellanläge.

Här är iaf en första magbild på magen i vecka 14+4 graviditet numero 2. Tycker jag bara ser fet ut, men har inte gått upp något i vikt sedan inskrivningen (utan snarare gått ner). Hävdar bestämt att det är tvillingar därinne tills motsatsen bevisats.



Leka affär

Idag när vi kom hem från dagis så lekte Elin och jag affär. Ett gäng gamla 50-öringar, 14 för att vara exakt, kom väl till användning. Jag handlade o Elin stod i kassan o knappade in olika summor på sin kassapparat o jag fick glatt betala.
 
Jag skulle betala en paprika (jag fick tyvärr inte själv välja vad jag skulle köpa), den skulle kosta elva pengar. Elva pengar, sa jag, det var en dyr paprika. Mamma har ju bara 14 pengar, då får jag ju bara tre pengar kvar o köpa annat för. Kan man inte betala lite mindre pengar för den istället så att mamma kan köpa annat. Elin svarar då, 12 pengar. Jag kontrar med att det är ju mer än 11 pengar, då får jag ju bara två pengar kvar.
 
Elin funderar en stund o tittar sedan på mig o säger, mamma du kan betala med kort.....

RSS 2.0