Vecka 38+5

I början på veckan sjönk magen/bäbisen, det var helt underbart att få ett par nätters sömn utan smärta. 

Igårkväll hoppade den upp igen. Så i kombination med smärta och förkylning blev det en mindre kul natt. Under dagen har den hoppat ner igen, så håll tummarna för att den stannar där nere nu. 

(null)


Snabbesök hos barnmorskan

Igår förmiddag ringde barnmorskan mig. Först pratade vi om viktskattningen som vi var på i måndags. Hon trodde inte alls att bäbisen vägde så lite som 3,5kg, utan suckade över den avdankade pensionären som vi råkat ut för igen. Tydligen jobbar han bara extra o blir inkallad lite då o då. Varför ska vi alltid råka ut för honom 😤

Sedan fick jag åka ner till mottagningen för ett snabbesök. Hon kände på magen o lyssnade på bäbisens hjärta. Allt såg fint ut o även mitt blodtryck. 

Sedan kände hon på livmodertappen igen. Den var tydligen mycket mjukare denna gång och hon drog o töjde. Allt för att försöka få igång förlossningen. 

Sedan önskade hon lycka till o allt. När jag är tillbaka på torsdag nästa vecka så har du en bäbis. 

Hoppas det ligger nåt i det hon säger. Elin föddes ju samma graviditetsdag som är imorgon. Vi får se 😊
(null)


Viktskattning

Idag har vi varit på NÄL igen. Denna gång för att göra en viktskattning, eftersom även min barnmorska tyckte det var dags. Bäbisen har nämligen lagt sig på den övre kurvan för SF-måttet, precis som Oskar (fick vi se idag). Har varit så nervös inför detta. Vad ska de komma fram till för vikt? Vad kommer hända sen? Igångsättning? Snitt? Eller största fasan, inget alls?

Vi var iaf där i god tid. Blev tom uppropade före utsatt tid. Men när den gamle farbrorn från rutinultraljudet visade sig igen, då ville jag bara rusa därifrån. 😰

Han började ställa lite frågor om Oskars förlossning. Tex minns ni hur lång tid det tog från det att hela läkarpatrullen kom in till han var ute? Eeeeh, alltså det är nästan 5,5 år sedan o jag var hög på lustgas eftersom jag var övertygad om att både jag o Oskar skulle dö.

Han började då vrida lite på sig och ojade sig lite. Han var tvungen att logga in i det gamla journalsystemet. Läste lite där o började blanda ihop allt. Lika snurrig som sist. 

Sedan fick jag lägga mig på britsen och han skulle ta lite mått. Han tog fram riktigt kassa bilder på både buken och huvudet. Tex så syndes inte hela huvudet på den bilden som han mätte på, utan han svarade nåt i stil med att ibland får man höfta lite 🤔😤 En sån människa borde inte ha där att göra 🤬

Han kom fram till att alla mått låg i överkant och att bäbisen vägde ca 3,5kg. Ok, då är den ju redo för förlossning tänkte jag, men någon tid för igångsättning blev det inte. Han tyckte vi kunde komma tillbaka om två veckor igen. Litar dock inte alls på den undersökning som han gjorde. Så efter mycket om och men fick vi en ny tid nästa måndag, hos en annan som tur är. Hoppas hon kan hantera utrustningen iaf....

Fast just nu kändes det helt meningslöst att åka dit idag. Är så besviken. 😔Aja, ju längre de vill vänta desto större blir bäbisen o ju högre vikt desto större sannolikhet är ju att det blir snitt tillslut. 😈

Barnmorskebesök x

Jag har tappat räkningen på vilket besök det är, särskilt när jag inte skrivit om alla. Idag var det dags igen. Tvingade med Micke den här gången oxå. Det är precis som om hon lyssnar mer när Micke är med, så det känns ju bra. 

Alla värden såg fina ut. Vet dock inte mer än blodtrycket som var 130/80. Hon konstaterade idag att det är nog inte så liten bäbis därinne. "Du är ju välfylld o det är verkligen bara bäbis, moderkaka och det. Diabetes har du ju inte heller."

Hon passade även på att känna på livmodertappen, visst var den mjuk, men fanns massor kvar. Så just nu är en förlossning långt borta. 

Så idag skulle hon ringa och boka tid för tillväxtultraljud, så vi får någon uppfattning om hur stor bäbisen är. Sedan sa hon att vi skulle stå på oss att vi vill ha igångsättning, för du kanske känner själv att det är en stor bäbis därinne o nu på slutet växer de fort. Jo, tack jag vet 😏 Skulle vilja ha en tid idag helst 😇 ju fortare desto bättre. 


Ögondoktorn igen

I tisdags var det dags för besök hos ögondoktorn igen. Denna gång hade vi fått ögondroppar hemskickade som vi skulle börja ge Oskar redan två dagar i förväg. 

Detta för att doktorn vi träffade sist tyckte det var svårt att se, då Oskar har så mörka ögon. Så i söndags morse började vi droppa. En maktkamp av dess like. Morfar mutade med klubba, men nästan inte ens det hjälpte. 

Till kvällen kom Oskar på att han ville ha minecraft på telefonen. Så vi lovade det, om han var duktig o tog alla droppar och skötte sig hos doktorn. Efter det gick det bättre. Och som han skötte sig, satt tom på egen stol hos ögondoktorn. Han o magen får liksom inte plats längre 🤰🏻🧒🏻

O tur var väl det, för undersökningarna visade att han behöver dubbelt så starka glasögon som han har nu. Undrar varför ingen läkare tidigare föreslagit de starkare dropparna. Han kanske har haft fel styrka på glasögonen hela tiden 😳Vi fick iaf ett nytt recept på nya glasögon, som vi ska kolla ut när effekten av ögondropparna klingat av. De kunde sitta i i 7-14 dagar, stackarn. Vi har haft lite roligt åt honom hemma. Han ser inte så bra med dropparna i ögonen, då de utvidgar pupillen och får musklerna i ögat att slappna av. Så han har gått runt här hemma i Elins solglasögon, för att det är för ljust. 😎

Han har plockat fram hackad rödlök o ställt fram på frukostbordet i tron om att det var korv. Han skällde på mig för att jag lagt trosor i hans garderob, när det i själva verket var hans kalsonger. Sedan funkar det inte att sitta med mobilen. Det är för smått helt enkelt. 

(null)


Förberedelser i vecka 38

Nu börjar det bli klappat o klart här hemma. Vaggan i vårt sovrum är nytvättad o bäddad. 
(null)


Skötbordet på plats med div tillbehör. Blöjorna är tvättade o hänger på tork. 

(null)

Vagnen är bäddad och allas väskor är packade. I Mickes o min väska saknas dock min necessär och i barnens saknas sovkompisarna. 

Vaggan på mellanplanet är oxå förberedd för bäbis, men har inte skruvats ihop än. Har bett om hjälp, men det tar sin lilla tid. Tex så blev en tur till förlossningen för att kolla fosterrörelser tillräckligt allvarlig för att Micke skulle packa ner det han ville ha med sig till förlossningen, när vi kom hem igen. 

(null)

Har på sista tiden sovit extremt dåligt oxå. Det började med uppstötningar som var så illa att jag inte kunde ligga ner, trots flytande Gaviscon o Novalucol. Av alla uppstötningar fick jag sedan magkatarr som oxå hette duga. Lagom till jag äter "bättre" och uppstötningarna avtar, så blir det magknip som bara blir värre. 

Tarmarna jobbar knasigt o beroende på hur bäbisen ligger i magen o trycker på, så blir det värre. Idag när jag sov middag, hittade jag en ställning som funkade, så vågade inte röra mig. 

Nu måste den ut

För varje dag som den är därinne får jag bara mer o mer panik. Den måste ut NU!!!

Så kommentarer om att magen växer mycket får mig tyvärr bara att må sämre o känslan av att den måste ut blir bara större. 

Enligt gravidappen är den färdigbakad nu, den ska bara lägga på sig lite mer vikt 😰Vill inte ha mer vikt på den nu. Den måste ut innan den blir för stor. 

Förra barnmorskebesöket fick jag inte reda på några värden alls, mer än att allt såg fint ut. Micke var oxå med för första gången. Så nu på torsdag ska vi dit igen. BM ska undersöka livmodertappen o se om det hänt något där. Och vi ska få ett tillväxtultraljud, men det skulle hon ta ställning till först då. Åh litar inte på henne alls....

Så här ser jag o stöket hemma ut i vecka 37+0
(null)


RSS 2.0