Break down

Igår hade jag en riktig break down. Vill verkligen inte vara gravid längre. Sover jättedåligt o har ont, både i fogar och att det är för trångt för bäbisen. Hade det visst med Oskar i samma vecka oxå. Så allt verkar vara som det ska. 

Var helt slut när jag kom hem, hade haft ont i rygg o vid revben hela dagen. Ville bara lägga mig ner en stund och sträcka ut mig. Men det gick inte, Micke åkte till gymmet o Oskar skulle badas.

Eftersom Oskar velade så vid maten o inte åt, så frågade jag om han ville ha gröt efter badet. Det ville han, så jag gick ner till köket o rörde ihop lite mannagrynsgröt medan han badade. När jag kom upp igen så hade han så ont i huvudet o magen helt plötsligt o bara grinade. Fick duschat av honom lite snabbt, gav honom en supp med alvedon o bäddade ner honom i sängen. Det tog typ 2 sekunder sedan sov han. 

Kan ju säga att hela den här proceduren inte gick helt smärtfritt. Försökte ge honom Ipren först, vilket slutade med att jag skällde på honom o han grinade ännu mer. Han verkligen hatar suppar oxå, så det var en maktkamp där en stund. Elin blev iaf glad, hon fick ju en skål med gröt. 

Jag är så rädd att bäbisen ska dö därinne i magen. Har varit det hela graviditeten, men nu är det så nära. Det får inte gå fel. Jag vill bara att den ska komma ut nu, vara färdig. 

Sedan vill jag inte föda en 5kg-bäbis igen. Nu hade vi tur sist att det gick så bra tillslut ändå, men vem säger att det kommer gå bra nästa gång. Har gjort en glukosbelastning som visade fina värden, så graviddiabetes har jag inte. O eftersom alla värden är så fina, så gör de inget mer. Oskars värden var oxå fina, ändå vägde han 4,9kg när han tillslut lyckades komma ut. De uppskattade hans vikt till 3,8kg, saknades bara ett helt kilo. 

Är även helt övertygad om att något är fel på bäbisen oxå. Trots jättefina värden på KUB-testet. Den har så konstigt rörelsemönster. Den har liksom ryckningar o spasmer för sig där inne, så hade varken Elin eller Oskar. O så är jag ju så gammal enligt barnmorskan. 

Barnmorskan tar mig inte på allvar heller, hon bara pratar bort allt hela tiden. Det gör mig liksom inte lugnare, snarare tvärt om, får ju inte svar på mina frågor. Hon är dum i huvudet om du frågar mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0